Torsdag redan fan redan snart helg.. Blääää.. Rymde från åtvid igår och kom hem idag.. Fan så skönt de va o komma bort o träffa nytt folk.. :) Måste göras om, kanske nästa helg, får väl hoppas.. Va skönt de skulle va o ta sitt pick o pack o bara åka iväg o inte säga till nån vart man åkt, o enbart göra de man känner för o inte oroa sej för morrondagen eller nått sånt..
Jag har inte kännt mej såhär ensam på länge.. Känner att nått är fel.. O jag mår inte bra.. Jag är riktigt känslig o skör.. Minsta lilla kan få mej att gråta.. Men vem ska jag prata med.? Vem är det som kan o vill lyssna och förstå.. Ingen det finns ingen som jag verkligen kan säga till hur jag mår o hur jag känner.. Va e de för nått då.? Jag kan inte heller lita på nån längre.. Jag vågar inte lita på nån, för jag vet hur det kan gå.. Men jag orkar inte ha det såhär, jag kommer bryta ihop snart.. Om det bara fanns en enda människa som kunde förstå mej.. Det är jobbigt att bära på allt själv, att låsa in sej i sej själv..
O ja e så fruktansvärt rädd att jag ska förlora dom som betyder allra mest för mej.. Det kommer antagligen att ske förr lr senare..
Men att en sån sak egentligen kan utlösa så mkt, att de kan bli så fel o så konstigt...
Undra om nån egentligen skulle bry sej om ja försvann om nån skulle märkat..
Neee usch, ska höra me en kompis om ja kan få låna talböckerna me mia törnblom av han..
Adjö
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar