Cancergalan

Ikväll kl.20.00 sänds cancergalan på kanal 7.

Tillsammans mot cancer är Cancerfondens tv-gala till förmån för svensk cancerforskning. Galan sänds liksom tidigare år i samband med Rosa Bandet-kampanjens avslut, men i år kommer vi att få följa patienter med olika cancerdiagnoser, inte bara bröstcancer. Under kvällen får vi ta del av starka berättelser, uppleva folkkära artister och möta forskare i deras livsviktiga arbete i kampen mot cancer.

Det är en gala som jag följt i flera år och som berör mig så otroligt mycket. Eftersom att min moster dog i bröstcancer så ligger det mig varmt om hjärtat att kunna va med och stödja forskning så att flera ska kunna överleva sjukdomen. Det är en hemsk sjukdom.

Jag hade en uppgift i medicin 1 att skriva en fallbeskrivning om en cancersjukdom och valde då just bröstcancer. Nedanför kan ni läsa den. Vart nöjd över betyget på just denna del som vart ett B.

Erika är idag 27 år gammal. Hon upptäcker en dag att hon har en knöl i högra bröstet på sidan, den gör inte speciellt ont, men lite små öm och det känns obehagligt att känna en knöl.

Erika är väldigt orolig och allmänt rädd för just cancer då hennes moster dog i just bröstcancer när hon var 44 år. Detta är ca 12 år sedan, men tankarna går dit. Hennes moster fick operera bort bröstet för att sedan genomgå behandlingar, när man trodde att det var lugnt och hon fick komma hem för fortsatt vård så vart hon mycket sämre efter en tid och man upptäckte att hon hade fått metastaser som spridit sig till skelettet. Hennes moster dog sedan i sitt hem då det inte fanns något mer att göra.

Erika kontakta hennes vårdcentral för att få en tid till att få denna knöl undersökt. Hon fick en läkartid dagen efter. Läkaren kände och klämde på bröstet och där knölen sitter och tycker att hon ska få åka in till US för att göra ultraljudsundersökning och även ta cell och vävnadsprov från knölen. Hon får remissen till US ca 1 vecka efter att hon varit på vårdcentralen. Erika känner sig orolig och tankarna går åt alla håll, tänk om det är cancer och vad ska jag då ta mig till. Dagarna går och dagen då hon ska åka in till US har kommit, hon anmäler sig i receptionen för att sedan vänta i väntrummet på sin tur. Det kommer sedan ut en undersköterska som säger att hon kan byta om till sjukhusskjorta och får sedan komma in i undersökningsrummet, där hon får lägga sig på en brits. Ultraljudsundersökning är en strålningsfri undersökningsmetod och man kan med denna metod upptäcka många tumörer. För säkerhetsskull undersöks båda brösten och även upp i armhålorna. Läkaren kan till en viss del se en förändring på denna knöl men kan inte med 100 % säga vad det rör sig om ännu därför så ska Erika få göra en biopsi av den misstänkta tumören, där man då använder sig av en nål som är kopplad till en spruta och man sticker in nålen i knölen för att suga ut celler som sedan undersöks i ett mikroskop. Hon får sätta sig i ett väntrum en kort stund innan hon blir inkallad till rummet där hon får lägga sig på en brits, läkaren meddelar att det kan göra lite ont när nålen sticks in men att det snart går över. Erika tycker att detta känns väldigt obehagligt och andas häftigt, läkaren säger till att han nu kommer att sticka och Erika känner en fruktansvärd smärta i bröstet och det gör riktigt ont, hon andas mer häftigt, men det är över fort. Läkaren sätter på ett litet plåster och hon får information att dom kommer att undersöka provet och hör av sig så fort det är klart. Erika går sedan i ovisshet hemma om hur det står till, men får sedan en dag ett samtal ifrån läkaren som berättar att utifrån detta prov tydligt kunde se cellförändringar, det vill säga att han såg elakartade celler i knölen som nu har blivit en tumör i Erikas värld. Läkaren bokar in en ny tid med Erika för att hon ska få mer information och diskutera olika behandlingsmetoder som är aktuella.

När Erika har lagt på så känner hon ett stort tomrum, hon kan inte fokusera eller tänka och strax efter så brister hon ut i gråt, tankarna på att hon har en elakartat tumör gör henne skräckslagen, tankarna på att hon kanske kommer att dö gör henne livrädd. Dom närmaste dagarna så går hon i en dvala hon kan inte fokusera och inte tänka klart, tankarna på varför just hon ska drabbas snurrar i huvudet. Men Erika tar sig samman efter 4 dagar och försöker samla ihop sina tankar och tänker på vilka framgångar man gjort i vården för att fler ska överleva bröstcancer och att det säkert kommer gå bra. Hon pratar med sina vänner och sin familj som finns där och stöttar henne.

Dagarna går och ca 1 vecka är hon tillbaka på sjukhuset för att träffa sin läkare som berättar för Erika att utifrån ultraljudet och cellprovet fått en rätt så klar bild om hur stor tumören är och att nog inte hade spridit sig. Erika hade nu fått diagnosen bröstcancer.  Han frågar henne hur hon mår för övrigt förutom chockbeskedet om cancer. Läkaren går igenom hur hennes allmäntillstånd är och om hon har några sjukdomar, men Erika är frisk för övrigt så det första steget är att hon ska få operera bort den del av bröstet där tumören sitter och närliggande vävnader, man kommer även att ta bort lymfkörtlarna i armhålan så att inte cancercellerna ska spridas med lymfan. Man kommer också efter operationen att analysera tumören i mikroskop för att man ska kunna se hur allvarlig tumören är och om den har spridit sig. Efter det kan man välja vilken efter behandling som kommer att va aktuell.

Operationen gick bra dom fick bort det som behövdes och Erika mår ovanligt bra så hon får åka hem dagen efter och invänta besked från läkaren när analysen är klar. 1 vecka har nu gått och Erika ska tillbaka till läkaren. Han berättar där att tumören inte var mer än ca 3 cm och det har inte vad dom kunde se nu bildats några metastaser så dom kommer att ge Erika strålbehandling för att döda de cancerceller som kan finnas kvar. Genom att man förstöra cellernas arvsmassa så dör cancercellerna. Strålbehandling brukar oftast pågå från 4-7 veckor i följd och ca 5 dagar i veckan. Det finns vissa biverkningar av strålbehandling så som håravfall, tappad matlust, det kan uppstå rodnad och klåda på det området man strålar. Man avvaktar cytostatika behandling (cellgifter) som också kan användas och dessa gifter gör så att de hämmar celldelningen och ger sig på celler med snabb tillväxttakt.

Han säger också att prognoserna ser bra ut för Erika, med tanke på att den är i ett tidigt stadie och att dom inte kunde se några direkta tecken på spridning och med dagens behandlingar att hon kommer att bli fullt frisk.

Efter 6 veckor görs nya underökningar på Erika, man undersöker bröstet och det andra genom en mammografiundersökning. Man gör även ett ultraljud av båda brösten och läkaren kan konstatera att det inte finns några cancerceller kvar. Men Erika ska regelbundet komma tillbaka för kontroller och mammografiundersökningar så att det inte uppstår några nya tumörer. Men i dagsläget är hon nu friskförklarad.

Mitt i allt detta så har Erika fått en god vård och omsorg av både läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Där dom har funnit för henne och stöttat henne, besvarat hennes frågor på ett respektfullt sätt. Hon har blivit omhändertagen på ett bra sätt både fysiskt och psykiskt och det har gjort det lättare för Erika att ta sig igenom denna tid.

Idag är Erika friskförklarad och lever som hon gjorde innan.